Tidigare material

Ny bok


”Fåglarna och Stagnelius. Huvudsakligen

Av Anders Marell
är en frihandsstudie av aspekter
 i Erik Johan Stagnelius’ diktning
med många
sidhänvisningar och sidoblickar
men inga fotnoter.

Av fåglarna får näktergalen det största utrymmet,
men även duvan, svalan, svanen, örnen, gladan, gamen
 och tjugotalet andra fåglar
får den uppmärksamhet de förtjänar.

För lekmannen inom fågelpoesin
och för Stagneliusälskaren finns säkerligen
ett och annat kunskapskorn att hämta.
Ornitologen kan bekräfta sitt redan stora kunnande.

Pris 200:- + porto 62:- (för Stagneliusmedlemmar särskilt pris). Beställes hos författaren: marell.anders@gmail.com med angivande av postadress.

Årsmöte 8 maj 2010 i Stockholm

Mats Dalborg och Barbro Hägg

Sällskapet Erik Johan Stagnelii Vänner höll sitt årsmöte lördagen den 8 maj 2010 kl 15.00 i Börssalen på Svenska Akademien.

Styrelsen redogjorde för verksamhetsberättelse och ekonomisk berättelse varpå ansvarsfrihet beviljades styrelsen. Ordföranden Gunnila Rooth avgick från sin post och överlämnade till Torsten Mårtensson, Kalmar. Även styrelseledamöterna Britta Berggren, Gabriella Thorbert och Jan Olov Ullén avgick och i deras ställe valdes Håkan Bergqrantz, Nybro (ordinarie), Carl-Axel Gyllenram, Vindeln och Elisabet Palmqvist, Kalmar.

Björn Erlandsson, Lennart Sjögren och Margaretha Melz

Förutom förhandlingar medverkade Mats Dalborg med recitation och flöjtspelNiklas Rådström presenterade den nyutkomna boken ”Femton röster om Stagnelius”.

Av Lennart Sjögren, Björn Erlandsson och Margareta Melz bjöds sjuttiotalet åhörare på ett litterärt, musikaliskt divertissement. Stagnelii-dikten Näcken, tonsatt av Björn Erlandsson, framfördes inledningsvis av operasångerskan Margareta Melz. Därefter reciterade Lennart Sjögren ett antal av sina egna dikter, även de tonsatta av Björn E.

I en medeltida källarlokal avhölls sedan en trerätters festmåltid, där såväl stimulerande samtal över borden som musik och anföranden förgyllde kvällen.

Göran Hägg föreläste

Ordbrukare i domprostgården

Den 23 mars 2010 medverkade Torsten Mårtensson med ett program i Domprostgården i Kalmar under rubriken ”Ordbrukare i domprostgården i Kalmar – hus, händelser, människor 1640-2009”.

Torsten utgick från sin bok som utkom i höstas. Prosten Magnus Stagnelius med sin familj var några av dem som har bebott domprostgården, efter flytten från Öland.

Femton personer deltog under kvällen och lyssnade intresserat till Torsten Mårtensson för att senare delta i ett samtal om Domprostgårdens historia.

Kalmar läns tidning innehöll den 30 mars ett referat från kvällen. Läs artikeln här.

Stagnelius’ handskrifter förevisades i Kalmar

Den 24 februari 2010 deltog ett antal Stagneliivänner när Håkan Bergcrantz förevisade Erk Johan Stagnelii handskrifter på Stifts- och gymnasiebiblioteket i Kalmar. I Stagneliusbladet i april 2010 finns ett referat från kvällen (går att ladda ner på startsidan). I Kalmar läns tidning fanns några dagar senare en artikel publicerad, skriven av Sällskapets sekreterare Anders Marell. 
Läs artikeln här.

Sällskapet firade Stagnelius´ årsdag 14 oktober 2010

Traditionsenligt firades Erik Johan Stagnelius´ födelsedag den 14 oktober. Fyrtiotalet gäster närvarade när Lars Sonnesjö från Byteatern framförde teaterstycket Den lille fule ölänningen. Samtalet som följde leddes av Peter Hultsberg och många frågor kom från de närvarande om hur teaterstycket kommit till, om skaldens inre liv och skapandet av hans dikter, om hur man kan göra yngre personer intresserade av Stagnelius – och mycket annat.

Under kvällen framfördes också ett förslag och en önskan om att Sällskapet Erik Johan Stagnelii Vänner skulle delta i Bok- och Biblioteksmässan med den nyss framförda föreställningen som ett miniseminarium.

Teaterstycket består av ett samtal mellan Lars Sonnesjö och Stagnelius under dennes sista timmar i livet. Skalden ställer vid ett tillfälle frågan Tror du att någon kommer att komma ihåg mig och mina dikter i framtiden? Han tvivlar och Sonnesjö blir svaret skyldig. Men Sällskapet Erik Johan Stagnelii vänner lika mycket som flera årliga arrangemang för att uppmärksamma en av Sveriges största skalder någonsin är svar nog. Visst är det många som kommer ihåg Stagnelius, och som gör hans dikter till sina.

Under kvällen fick Sällskapet Erik Johan Stagnelii Vänner flera nya medlemmar och vi hälsar dem varmt välkomna!

Sällskapets ordförande Torsten Mårtensson tackade Lars Sonnesjö för hans framförande och uttryckte gästernas uppskattning med en blomma.

Läs mer i den artikel som publicerades i Ölandsbladet den 16 oktober och som kan laddas ner här.
Artikel om Stagnelius´ födelsedag 2010

Lördagen den 7 maj 2011 hölls årsmötet i Gärdslösa

Sten Hidal fich en blomma och ”Femton röster om Stagnelius” som tack för ett inspirerande föredrag.

40 medlemmar deltog i årsmötet som inleddes i Gärdslösa kyrka. Ordförande Torsten Mårtensson ledde en inledande andakt i Stagnelii anda, där även Gudrun Selberg och Mats Dalborg medverkade, liksom kantor Anja Erlandsson.

Därefter höll professor emeritus Sten Hidal en föreläsning om Stagnelius, Tegnér och den romantiska kristendomssynen.

Efter transport till Gärdslösa prästgård hölls Sällskapets årsmöte med sedvanliga förhandlingar. Styrelsen beviljades ansvarsfrihet efter att ha presenterat sin verksamhetsberättelse och ekonomiska berättelse.

Ann-Chatrine Roubert och Bo Lindell hade avböjt omval till styrelsen. I deras ställe valdes Tore Berger, Stockholm/Björnlunda och Anders Ekbom, Uppsala.

Styrelsen presenterade en fullödig verksamhetsplan med bland annat följande punkter: utgivning av 2 nummer av Stagneliusbladet, utgivning av årsskrift med professor Sten Hidals föreläsning, deltagande i De litterära sällskapens Dag i Gärdslösa (tillsammans med Margit Fribergsällskapet och Anna Rydstedtsällskapet), deltagande i Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg (tillsammans med Margit Fribergsällskapet och Anna Rydstedtsällskapet). Dessutom arbetar styrelsen med en något fullödigare diktantologi än den redan befintliga samt en samlingsvolym av de tidigare utgivna 11 årsskrifterna.

Till sist intogs en god kvällssupé i den gemytliga miljön i Stagnelius´ barndomshem.

Erik Johan Stagnelius 216 år den 14 oktober 2009

Sommarprogram i Kalmar 2009

Sällskapet hade två sommarprogram i Krusenstiernska trädgården i Kalmar, sommaren 2009.

Onsdagen den 10 juni kl. 18.00: Tonsättningar av Stagnelii dikter, ett urval i presentation av Kalmars uppskattade solist Hervor Gustafsson med kantor Tore V. Nilsson vid pianot.

Onsdagen den 12 augusti kl. 18.00 gläder vi oss också åt att Ölandsförfattaren Lennart Sjögren vill delge publiken sina personliga tankar kring och aspekter på några av Stagnelii dikter, med uppläsningar.

Årsmöte i Gärdslösa den 2 maj 2009

Sällskapet Erik Johan Stagnelii Vänner firade årsmöte lördagen den 2 maj i Gärdslösa församlingshem.
Kvällens föredragshållare var professor emeritus K.G. Jan Gustafson, Kalmar.

Med sin skarpa känsla för och kunskap i vår historia gav K. G. Jan en bild av händelser och kulturmönster, samtida med Stagnelius, såväl ute i Europa, som icke minst här hemma i vår svenska bygd och på Öland. Hungerkravaller 1798, Skåneupproret 1811, Sverige som ryssvänligt 1812, Sverige som förlorar sin stormaktsställning 1815. Mentaliteten bland landsbygdens folk, ”potatisfolket” med sparsamahet, aktsamhet. Den levande lågans och hästskjutsens tid, fromhetslivet – det långsamma, tröga livet. Det fanns en dagvärld, en nattvärld, man ”kurade skymning” med högläsning vid ljusstopets sken – Erik Johan själv var en nattens diktare.

För K. G. Jan är kyrkan, prästgården en ”äkta plats”, en plats där Eri k Johan kom att, alldeles särskilt, finna minnet, meningen, myten i det bibliotek fadern hade i prästgården. En prästgård har stor betydelse för kyrkan. ”Avskaffar” man en prästgård, då ”avskaffar” man det ”gömställe” (hebr. genitza) med böcker i vilka Guds namn nämns. I detta lade K. G. Jan också in en (synnerligen aktuell!) tankeställare: ”Vad är en prästgård utan en prästfru? Avskaffar man en prästgård, då ’avskaffar’ man även äktenskapet”. Som avslutning hänvisade K. G. Jan till Psaltaren 139:9-12 genom att recitera dikten ”Vän! I förödelsens stund”. Psaltarpsalmens tre sista rader, där vi kan ”höra” Erik Johan, lyder: ”…s å är inte mörkret mörkt för dig, natten är ljus som dagen, själva mörkret är ljus.” Applåderna blev många och varma för professor Gustafson denna kväll.

Vid årsmötet valdes Gunnila Rooth att leda sällskapet som ordförande under ytterligare ett år. I styrelsen har hon sällskap av Anders Marell, Britta Berggren, Maria Wiell, Arne Günther, Leif Stille och Karin Lönnqvist.

Erik Johan Stagnelius firades på sin 226:e födelsedag

Varje år den 14 oktober samlas medlemmarna i Sällskapet Erik Johan Stagnelii Vänner för att fira skaldens födelsedag. Så skedde även i år, då skalden fyllde jämna 226 år.

Om Stagneliussällskapets årsmöte regelbundet äger rum i Gärdslösa, så äger födelsedagsfirandet lika regelmässigt rum i Domprostgården i Kalmar, där skaldens fader, biskopen Magnus Stagnelius huserade under ämbetsperioden 1810-1829. Sällskapet är riksomfattande, så det noterades firande gäster ända från Uppsala och Dalsland.

För att betona dagens betydelse hade sällskapet bjudit in sin första ordförande, kyrkoherde em. Mats Dalborg, Mörbylånga, att i musik och deklamationer levandegöra skaldens verk och hans tid. Det är svårt att hitta någon annan person som med samma känslighet och inlevelse kan lyfta skaldens verk från den tryckta bokstavens upplevelsemässiga begränsningar och förläna det nya dimensioner.

För att ytterligare fördjupa upplevelsen hade Mats Dalborg engagerat Eva Bäckman att ackompanjera på piano, och den unga sondottern Hanna Dalborg att sjunga med, såväl duett som solo.

Inledning skedde med tonsättningen av Bo Setterlinds dikt ?Aftonvisa till Erik Johan Stagnelii lov?, tonsatt av Mats Dalborg. Denna dikt hade Setterlind skrivit ned vid ett besök i Gärdslösa prästgård år 1982. ?Endymion? och ?Vän! i förödelsens stund? och andra Stagneliusdikter interfolierades av stycken av Mozart och av Carl Jonas Love Almqvist, bland annat dennes ?Den lyssnande Maria? ur ?Songes?, framförd av Hanna Dalborg. Almqvist var ju årsbarn med Stagnelius, båda födda 1793.

En av kvällens höjdpunkter var Mats Dalborgs innerliga framförande av dikten ?Amanda? i in egen tonsättning. Tillsammans med Haralds Ericis tonsättning av samma dikt har vi nu två fullödiga versioner av samma dikt, uppfattade på två varandra kompletterande sätt. Man kan tillägga att det med säkerhet finns ytterligare ett tiotal andra tonsättningar av denna dikt, som nära nog uppfordrar till att bli tonsatt..

Det var ett rikt program som bjöds födelsedagsfirarna i Domprostgården, framfört av en sann Stagneliusälskare, som dessutom hade värdiga drabanter vid sin sida, Eva Bäckman och Hanna Dalborg.ANDERS MARELL(publicerat i Ölandsbladet 191018)

En dag i Gärdslösa prästgård till minne av Nina Södergren

Nina Södergren. Foto: Maria Wiell.

De tre öländska litterära sällskapen har gjort till tradition att tillsamman manifestera sig på Gärdslösa prästgård den tredje torsdagen i juli. Så skedde även i år men med ett annat program än vanligt.

Man hade beslutat att hedra minnet av poeten och människan Nina Södergren, som gick bort för snart fyra år sedan vid 91 års ålder.

De tre litterära sällskapen, Sällskapet Erik Johan Stagnelii Vänner, Margit Friberg-sällskapet och Anna Rydstedt-sällskapet, hade bjudit in några personer som hade god kännedom om Nina Södergren och hennes lyrik. Som inledare framträdde kollegan Lennart Sjögren, som inledde med att läsa titeldikten i en av Nina Södergrens senaste samlingar, Högt ärade trana, till vilken samling han själv skrivit ett inkännande förord.

De båda poeterna hade känt och högaktat varandra, och i Lennart Sjögrens anförande fanns en antydan att Nina Södergren hade förtjänat att uppmärksammas ännu mer än hon faktiskt blev. Detta trots tio diktsamlingar, de sista fem i det renommerade Brutus Östlingförlaget, och trots upprepade framträdanden i radio som veckans poet och med Dagens dikt och deltagande i ett berömt tunnelbaneprojekt i Stockholm. Lennart Sjögren växlade mellan egna kommentarer och läsandet av typiska dikter, särskilt de mycket korta, i vilkas formulering hon var särskilt framstående.

Näst i tur var Ninas dotter Maria Södergren och hennes brorson Markus Tennberg, som mindes mor respektive farmor och som framförde familjens tack för initiativet.

Eftermiddagen avslutades med att Ylva Magnusson visade en filmad intervju med Nina Södergren som gjordes som underlag för en film om Anna Rydstedt. De båda poeterna var nästan jämngamla och blev vänner. Anna Rydstedt, som publicerade sig som lyriker långt före Nina Södergren och som i sin tur debuterade relativt sent i livet stödde och uppmuntrade väninnan under de inledande svåra åren innan det dök upp en förläggare som ville satsa. Filmen blev en stämningsfull och värdig avslutning på en minnesdag, med säkerhet inte den sista att tillägnas Nina Södergren, vars diktning inte får tillåtas sjunka i glömska.

Text: Anders Marell. Publicerad på www.olandsbladet.se den 20 juli 2019.

Foto: Staffan Arvegård/N

I samband med den litterära dagen informerade de tre litterära sällskapen om sina respektive författare samt sålde böcker och vykort.

Årsmöte 2019: Paula Henrikson visade hur Stagnelius påverkat andra diktare

Litteraturprofessor Paula Henrikson föreläste om Diktens Stagneli

Stagnelius hade en enastående förmåga att äga språket, hans dikter vibrerar fortfarande, sa Paula Henrikson när hon gästade Gärdslösa prästgård vid Stagneliussällskapets årsmöte den 4 maj 2019.

Litteraturprofessor Paula Henrikson har ägnat en stor del av sin forskning åt skalden Erik Johan Stagnelius och förklarade med ovanstående ord varför hans texter fortfarande känns så levande.

Sällskapet Erik Johan Stagnelii Vänner hade i lördags bjudit in Paula Henrikson till Gärdslösa prästgård, skaldens födelsehem,  där hon pratade om diktens Stagnelius. Föreläsningen handlade om hur sentida diktare tagit sig an skaldens texter och använt dem som klangbotten för att diskutera en ny tids frågor.

Så exempelvis Göran Sonnevi, som under många somrar blickat ut över strandängarna vid Ormöga, Bredsättra och i dikter satt upplevelserna i samklang med texter av Stagnelius. Bland annat anspelas på dikten Suckarnas mystär, känd för raderna: Tvenne lagar styra detta liv. Förmågan att begära är den första. Tvånget att försaka är den andra.
Per Daniel Amadeus Atterbom är en annan diktare som inspirerats av Stagnelius och skrivit en svarsdikt, dock inte med samma poetiska känsla som

På 1930-talet skrev Gunnar Ekelöf flera dikter med anspelning till Stagnelius, där ?havet blir tecken för otillfredställd längtan? i Paula Henriksons tolkning.

Även dikter av de öländska poeterna Anna Rydstedt och Lennart Sjögren diskuterades av Paula Henrikson, som under en knapp timme levandegjorde hur Stagnelius diktning under 200 år gett upphov till ekon och dialog med andra diktare.

Efter föredraget höll Sällskapet Erik Johan Stagnalii Vänner årsmöte. Leif Stille fortsätter som ordförande och färsällskap i styrelsen av Anders Marell, Karin Lönnqvist, Rickard Olsson, Håkan Bergcrantz, Elisabeth Palmqvist och Peter Wänehag. Suppleanter är Gudrun Selberg, Anders Ekbom, Catharina Lindencrona, Tove Folkesson, Carl-Axel Gyllenram, Michael Economou samt Birgitta Magnell.


Fakta
Paula Henrikson

Sedan 2018 professor i litteraturvetenskap vid Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet.
I doktorsavhandlingen Dramatikern Stagnelius (2004), undersökte hon Erik Johan Stagnelius dramatik och visade samtidigt hur dramat var en genre av särskild vikt för romantisk poetik och historiefilosofi.
Hon har även givit ut Stagnelius samlade skrifter (2011) .

Text: Kenth Jönsson

Födelsedagsfirande den 14 oktober 2018

Kulturprofiler från förr i centrum när Stagnelius firades

Cecilia Hedbor talade över ämnet ”Stagnelius’ relationer till och påverkan på samtida kulturprofiler”.

Den 14 oktober firade Sällskapet Erik Johan Stagnelii Vänner skaldens födelsedag. Det var då 225 år sedan Stagnelius föddes, skalden som levde åren 1793-1823.

Som brukligt är på födelsedagen samlades skaldens nutida vänner i domprostgården i Kalmar.

Cecilia Hedbor var kvällens talare och ämnet var ”Stagnelius’ relationer till och påverkan på samtida kulturprofiler”.

Hon inledde med dikten ?Näktergalen? och tog sedan med de närvarande på en kulturhistorisk resa från 1750-talets mitt och framåt.

För här handlade det i stor grad om skaldens fader, Magnus Stagnelius, hans studier i Uppsala och framförallt hans studiekamrater.

Göran Hägg beskrev i sin bok om Erik Johan Stagnelius hur dåligt förhållandet var mellan far och son. Pappa Magnus, präst i Gärdslösa och sedermera biskop i Kalmar, framställdes som en känslokall person helt främmande för sonens poetiska begåvning.

Men Cecilia Hedbor ser saken i ett annat ljus och menar att Erik Johan växte upp i ett ?underbart prästhem?. Hon berättade om Magnus Stagnelius och hans studier kring den grekiske skalden Pindaros. Hon berättade livfullt om hans kamrater under studieåren, som Johan Gabriel Oxenstierna och Nils Philip Gyldenstolpe. Med entusiasm och stor lärdom levandegjorde Cecilia Hedbor denna tid då flera av de hon berättade om fanns direkt i Gustav III:s närhet.

Hon läste också en del skabrösa verser som skrevs i de inre kretsar där en del av Uppsala-studenterna rörde sig. Det fanns kulturprofiler redan på den tiden!

Cecilia Hedbor avslutade med att läsa dikten ?Endymion? som på ett passande sätt knöt ihop denna underhållande stund fylld med lärdom och nya insikter.

Aftonen avslutades med en måltid i domprostgården, där skalden Stagnelius vistades när han var på besök hemma i Kalmar under sina sista år, då han annars levde och verkade i Stockholm.

Ur Ölandsbladet, 20 okt 2018, Kenth Jönsson

Tystnad som tema när de litterära sällskapen möttes i juli 2018

Tystnaden dominerade, men det var ändå inte tyst i Gärdslösa prästgård i torsdags. Årets upplaga av De öländska litterära sällskapens dag, den nionde i ordningen, hade nämligen det uppsatta målet att högt och ljudligt diskutera betydelsen av begreppet tystnad i de tre berörda författarnas liv.

Tre äro som bekant de författare som begåvats med ett litterärt sällskap med öländsk anknytning i mer eller mindre hög grad. Den absolut minsta gemensamma nämnaren för Erik Johan Stagnelius (1793-1823), Margit Friberg (1904-1997) och Anna Rydstedt (1928-1994) är att de fötts och tillbringat de präglande uppväxtåren på Öland. Sedan tar skillnaderna vid och det blir ganska snart både äpplen och päron av dem, för att använda en kanske något respektlös metafor.

För dagen stod dock tre talare inför uppgiften att på max 15 minuter sammanföra de tre igen under paraplybegreppet Tystnad. Att jämföra var det inte tal om, man jämför inte äpplen och päron, hur fina de än är.

Margareta Lilja Svensson inledde med Margit Friberg, en författare som hon väl behärskar, inte minst sedan hon nyligen arbetat med och givit ut en monografi om henne. Hon hade, liksom för övrigt också de övriga två talarna, slagit upp i lexikon vilka olika betydelser dagens centralord kan ha, och det visade sig vara ett mångfacetterat kapitel. Tystnad kan markera allt från glädje till sorg, avståndstagande och vördnad ? tänk på begreppet ?en tyst minut?! Hon koncentrerade sig på vad författaren själv hade valt att vara tyst om i sin diktning, detta sedan hon konstaterat att Margit Fribergs kanske största förtjänst är att hon givit ölänningarna en röst, alltså brutit den litterära tystnaden om dem. Margit Fribergs tystnad i sina böcker gäller mycket av det som kan uppfattats som känsliga ämnen, sådant ?som man inte talar om?. Särskilt påfallande är att hon skriver så litet om kvinnolivet.

Tystnaden hos Anna Rydstedt stod därefter på tur. Viktoria Bengtsdotter Katz är uppväxt i författarens närhet och är dessutom litteraturvetare, vilket märktes. Hon hade tagit fram alla ställen i diktverket där tystnadsbegreppet kommer fram, och det kunde gälla tystnaden i naturen, den påtvingade tystnaden, alltså att bli tystad, samt tystnaden son tecken på ensamhet, kanske död. ?Tystnad väller ur vinden? var exempel på en naturlyrisk formulering som talaren valt ut. Att bli tystad var något som Anna Rydstedt kände väl till, sedan hon insett att hon inte skulle kunna bli präst i den i början av 1950-talet ännu öppet kvinnofientliga Svenska Kyrkan. Hela hennes debutbok Bannlyst prästinna (1953) andas upprördhet över den tystnad som patriarkatet tvingat på henne.

Lotten att som tredje talare formulera Erik Johan Stagnelius förhållande till tystnaden i sin diktning hade fallit på Leif Stille, allvetande ordförande för Sällskapet Erik Johan Stagnelii Vänner. För Stagnelius? del behöver man vidareutveckla de olika betydelser som tystnaden kan ha, eftersom han hade sin egen kosmologi ? i vilken han visserligen inte metodiskt arbetade in tystnaden, men väl personifierade den i ett antal av sina dikter. Tystnaden kan fungera som ett varmt skyddande täcke, men den kan också antyda något farligt. Stille menade att vi kanske borde tala om Tystnadens mystär som parallell till suckarnas. Som exempel på tystnaden som tecken på sorg lästes avslutningen av Näcken, som ju mynnar ut i evig tystnad, en del har kallat det depression. Stagnelius har också skrivit en mycket känd sonett med titeln Tystnaden, men alla vetenskapliga synpunkter på denna centrala dikt i skaldens livsverk fick anstå till ett annat tillfälle. Stagnelius och T/tystnaden behandlar man inte på femton minuter.

Årshögtiden 2017 firades med ett besök av Stagnelius

I strålande vårsol började Sällskapets årshögtid i Gärdslösa prästgård med att få möta skalden när han kom på besök till sitt barndomshem. Under en timmas tid berättade han om sitt liv och läste sina egna dikter.

Styrbjörn Järnegard, som har skrivit manus och som framförde monologen, iklädde sig skaldens persona på ett imponerande sätt.

Därefter följde en smakfull kvällsmåltid som ordnades av Gärdslösa prästgård. Under måltiden och kaffet framförde sällskapets förste ordförande Mats Dalborg flöjtmusik samt minnen från sin tid som kyrkoherde med bostad i prästgården under 14 år. Han berättade också om sällskapets tillkomst och om anekdoter från de gångna 30 åren.

Även Jan Regberg berättade minnen från händelser under sällskapets tre decennier långa liv.

Under årsmötet, där 24 medlemmar deltog, föredrogs styrelsens verksamhets- och ekonomiska berättelse och styrelsen beviljades ansvarsfrihet för 2016. Till styrelsen omvaldes Leif Stille som ordförande för ett år och Anders Marell, Maria Wiell och Karin Lönnqvist för två år medan övriga – Peter Wänehag, Håkan Bergcrantz och Elisabet Palmqvist – kvarstår till 2018.

De Öländska Litterära sällskapens dag 19 juli 2012

Den 19 juli kl 13-17 möttes de öländska litterära sällskapen återigen i Gärdslösa prästgåd. Läs Kenth Jönssons reportage i Ölandsbladet genom att ladda ner pdf-fil här nedan.

2013 arrangeras motsvarande dag den 18 juli.

Här nedan kan du ladda ner en pdf-fil av en artikel som publicerades i Ölandsbladet.
Ölandsbladet 2012-07-21